usanuochda.blogg.se

Idag, eller snarare inatt för oss som bor i Sverige är det dags för det fjärde primärvalet i årets cykel. Nämligen det i South Carolina.

 

Efter primärvalen/caucuses i Iowa, New Hampshire och Nevada blir South Carolina det första primärvalet som hålls i den amerikanska södern. South Carolina spelar här en historisk roll. Delstaten var den första som bröt sig ur unionen 1861 vilket sedermera blev starten till det amerikanska inbördeskriget. Men även i primärvalssammanhang har delstaten varit avgörande.

 

Ett exempel är från 2000 och den gången handlade det om det republikanska partiet. Favorit den gången var Texas guvernör George W Bush men han hade fått överranskade hårt motstånd av Arizonasenatorn och krigsveteranen John McCain. I primärvalet i New Hampshire hade McCain besegrat Bush med drygt 18 procentenheter. För Bush kom därmed primärvalet i South Carolina att bli mycket viktigt för att bibehålla "momentum" i kampanjen. Och Bush lyckades mycket riktigt vinna och efter det var vägen fram till den slutgiltiga nomineringen tämligen enkel, även om McCain vann ytterligare några primärvalen innan det defintivt var klart. Hade Bush däremot förlorat i South Carolina hade utgången kunnat bli en helt annan.

 

Den här gången riktas främst uppmärksamheten mot Joe Biden. Länge var han i ledningen i kampen om att bli demokraternas kandidat, även om både Bernie Sanders och inte minst Elizabeth Warren låg hotande nära och i vissa mätningar till och med var förbi. Men sedan själva valprocessen väl kom igång har det gått sämre för Biden. Fyra i Iowa, femma i New Hampshire innan han ryckte upp sig och kom tvåa (men lååångt efter Sanders) i Nevada. 

 

Vad är då orsaken till Bidens hittils inte helt lyckade kampanj? Skälen är givetvis flera. Men han gick in i processen som den mest kände och mest rutinerade kandidaten. Åtta år som vicepresident är en merit ingen kan bortse från. Dessförrinnan hade han tillbringat 36 år i senator där han bland annat varit ordförande både i senaten juristutskott och i utrikesutskottet. Som en parantes kan nämnas att Biden valdes till senator 1972 vilket var tio år innan en av hans främsta motståndare, Pete Buttigieg ens var född...

 

Hans meriter är det nog ingen som ifrågasätter. Men Biden har inte gett riktigt helt engagerat intryck i den här kampanjen. Han har heller kanske aldrig varit någon riktigt bra kampanjpolitiker. Två gånger tidigare har han ju ställt upp. 1988 då han fick dra sig ur tämligen omgående efter att plagierat ett tal (vars riktige upphovsman var brittiska Labours dåvarande partiledare Neil Kinnock). 20 år senare gjorde han ett nytt försök men inte heller den gången höll det så länge. Efter att fått cirka en procent i Iowa gav han upp. Sedan skulle han som bekant spela en roll i 2008 års valkampanj så Barack Obama valde honom som vicepresidentkandidat. Det valet gick bra.

 

Att vara i ledning något år innan själva kampanjen ens startar med primärval behöver inte betyda att du står som slutsegrare. Minns exempelvis att Hillary Clinton ledde stort under hela 2007 men ändå förlorade nomineringen till Barack Obama. Hon ledde även stort inför 2016 men Bernie Sanders lyckades ändå ge henne en rejäl match. Inför valet 2004 rusade Howard Dean till toppen för att bli demokraternas kandidat men när primärvalsprocessen väl startade den gången men till slut lyckades han bara vinna två primärval (bland annat i hans egen stat Vermont). Och inför republikanernas process att utse kandidat 2012 turades ett antal kandidat om att vara i ledningen. En av dessa kandidater var Herman Cain och man kan ju undra över hur många som minns honom idag.

 

Frågan är alltså om Biden kan ta sig tillbaka. Ja, chansen finns även om jag inte skulle satsa några större summor på att han till slut tar hem det. Men nattens val kommer i allafall visa om han fortsatt är med. Vinner han, ja då är han med (åtminstone ett tag till). Vinner han stort kan han kanske till och med få något form av momentum. Skulle han därmemot förlora, ja då är det nog kört. Skulle jag ändå gissa så tar Biden hem segern i South Carolina. Däremot tror jag inte segern blir av samma marginal som den Sanders vann i Nevada för en vecka sedan.