Om Super Tuesday
Ur årsboken "Aktuellt 1988". Kanske första året begreppet supertisdag använts i Sverige?
Detta inlägg kommer inte handla om vilken/vilka kandidater som kommer stå som segrare respektive förlorare under morgondagen. En genomgång av opinionsläget och vad jag tror om kandidaternas chanser kommer imorgon. Det här inlägget kommer istället handla om begreppet Super Tuesday.
Super Tuesday är alltså den tisdag i antingen februari eller mars månad då ett flertal delstater håller primärval samtidigt. Så sker både hos demokraterna och republikanerna men årets val hos republikanerna är en ren transportsträcka. Så brukar det också vara. En sittande president brukar inte få någon större utmaningen inom sitt eget parti. Men hur länge har super tuesday funnits?
Att det är en tisdag är inte så konstigt. Tisdagar är den tradionella valdagen i USA. President- och kongressvalen hålls ju alltid på en tisdag. Den första tisdagen efter den första måndagen i november månad för att vara exakt.
Första gången begreppet använts är från 1976. I New York Times från det året finns benämningen från den 8 juni då åtminstonen tre stater gick till val samtidigt. Supertisdagar kom sedan att hållas även 1980 och 1984 men det var 1988 det tog fart på allvar. Den gången var det totalt 21 stater som samtidigt höll val tisdagen 8 mars. Flera av dessa stater ligger i amerikanska södern och ibland syftar man enbart på dessa stater när man talar om 1988 års upplaga av super tuesday. Målsättningen var att få fram en definitiv "front runner", rösterna den gången fördelades dock på ett flertal kandidater, däribland den blivande presidentkandidaten och vicepresidenten Al Gore som då gjorde sitt första försök att bli president. Till slut blev det Michael Dukakis från Massachusetts som säkrade demokraternas nominering det året. Hos republikanerna gjorde vicepresident George HW Bush rent hus genom att vinna 16 av 17 primärval den dagen.
Fyra år senare vann Bill Clinton flertalet av de primärval som genomfördes den 10 mars vilket lade grunden till hans slutgiltiga nominering och vinst i själva presidentvalet. Clinton hade inlett primärvalssäsongen med flera förluster men efter supertisdagen var han definitivt front runner.
Supertisdagarna har ofta kommit att cementera vad man redan vetat. Nämligen vilken kandiat som kommer vinna den slutgiltiga nomineringen. Så var det för Bob Dole 1996, Al Gore och George W Bush 2000 och John Kerry 2004.
Supertisdagen 2008 kom att slå alla rekord. Aldrig förr hade så många stater samtidigt gått till val som den här tisdagen som inföll så tidigt som den 5 februari (alltså en månad innan årets drabbning). Totalt var det 24 stater som valde delegater den här dagen och det motsvarade över hälften av det totala antalet för hela processen. Det gjorde att många då inte ens tyckte att begreppet Super Tuesday var tillräckligt utan försökte istället hitta andra benämningar. Bland de jag själv mest minns är Super Duper Tuesday.
Hos republikanerna var det nog redan innan denna dag klart att John McCain skulle ta hem nomineringen och han kom också ut än starkare efter valdagen. Hos demokraterna skulle processen fortsätta betydligt längre. Antalet delegater som fördelades denna super tuesday visade att det var i princip dött lopp mellan Barack Obama och Hillary Clinton. Obama vann 847 delegater mot Clintons 834...
Efter 2008 har det inte heller varit så många som 24 stater samtidigt som gått till val under supertisdagen. Under valåret 2016 fanns till och med Super Tuesday I (1 mars, 11 stater hos demokraterna) och Super Tuesday II (15 mars, fem stater hos både demokraterna och republikanerna). Hos republikanerna hade Donald Trump redan intagit tätpositionen medan striden hos demokraterna fortsatte mellan Hillary Clinton och Bernie Sanders.
Trots förändringar genom åren så har supertisdagen kommit för att stanna. Den ger en väldigt bra träning inför den "riktiga" valkampanjen, man ser vilka frågor som är gångbara över hela landet och vilka som är mera specificerade för de respektive delstaterna. Ett problem är ju dock att kandidaterna inte kan lägga lika mycket tid i respektive delstat eftersom de är för många. Dessutom är ju de två största, Californien och Texas, med i årets upplaga av supertisdagen. Jämför det till exempel med Iowa och New Hampshire som ju är små stater som håller sina primärval helt själva. Det ger invånarna där en helt annan chans att få komma i kontakt med i princip alla kandidater som ställer. Detta finns det förstås inte möjlighet til under en supertisdag.
Hur går det då imorgon (natten mellan tisdag och onsdag)? Imorgon kommer jag som jag lovade i inledningen med en genomgång av kandidaterna, deras chanser och hur opionsläget ser ut bara timmarna innan vallokalerna öppnar.